Hur gammal är stugan?
Enligt en karta från 1702 som kommunen har, så var tomten bebyggd redan då. Och enligt kartan var parstugans tomt uppdelad på två tomter, eller på två ägare redan då.
Första gången någon av stugans ägare nämns i något dokument är i en bouppteckning 1765 efter Daniel Utterberg, make till Lisa Utterberg.
Ryggåsstuga
Stugan är en sk. ryggåsstuga. Det är ett envåningshus utan innertak och är den i Norden under äldre tider vanliga formen av bostadshus för allmogen. Taket bärs upp av en lång stång, en ås i ryggen.
På 1700-talet började de ryggåsstugorna försvinna alltmer. Det blev då vanligt att förse rummet med ett undertak eller innertak, till en början av bruten, sedan av platt form.
Många namn
Kalle mä Pipas stuga har flera inofficiella namn som florerat över tid. Ofta är namnen kopplade till husägares efternamn. Som sagt, kärt barn har många namn, och här är ett axplock av namn som finns på stugan:
- Rydebergsstugan
- Ryggåsstugan
- Yggers gård
- Hospitalskvarteret No 31
- Mormorsstugan
Drothemskvarteren
Stugan är byggd någon gång på 1600-1700-talet, direkt ovanpå de gamla grundmurarna från franciskanernas munkklostret från 1235. Att en tiggarorden så tidigt anlägger ett kloster här tyder på att Söderköping var en stor och betydande stad. Klosterkyrkan var en stor gotisk tegelkyrka. Resten av klosterområdet låg ner mot ån. Prinsessan Magdalena Karlsdotter, dotter till kung Karl Knutsson Bonde lär ligga begravd i korets krypta.
Efter reformationen revs klostret och området skänktes till hospitalet som var beläget på andra sidan Storån. Runt hospitalet och hospitalskyrkan fanns fattigstugor och klosterområdet kom att användas som begravningsplats för de fattiga. Hospitalet lades ned 1786.
Den bebyggelse man ser idag, ”hospitalsstugorna”, har tillkommit under 17- och 1800-talet, fortfarande byggda för de mindre bemedlade. Några hus har troligen flyttats hit när grävningarna för Göta kanal gjordes och husen där revs vid 1800-talets början.